Kap 13 - del 3

Kap 13 del 3 - inte klart än men nu är jag klar med dagen... helt stel efter maratonsession här!

”Vill du dela mina alko-fria öl med mig? Dom smakar nästan som på riktigt.”
”Gärna.”
Stella drog fram en stol och satte sig bredvid honom.
”Förlåt” sa han lågt och snabbt. ”För ett onödigt gräl.”
”Snacka om det” sa hon. ”Vart åkte du? Hem?”
”Körde runt. Och sen köpte jag blommor till värdinnan.”
Det stod en blå och röd bukett på bordet. ”Åh. Smidigt.”
”Ja, eller hur?” Johan såg också på buketten. ”Blommor har alltid varit en viktig beståndsdel i min psykopatiska charmoffensiv.”

Det var roligt att iaktta Anna-Karin. Från darrig och självmedveten värdinna som skulle vara så PK och rätt som möjligt och framförallt undvika att ”få slag!” till mer och mer avslappnad gamla vanliga A-K under loppet av fyrtiofem minuter. Det var intressant att se Johan köra hela sin psykopatiska charmoffensiv också. Inte för att han nonchalerade Stella det minsta, men de två sa knappt något internt till varandra första tiden medan han och A-K bekantade sig.
Han vill verkligen att hon ska gilla honom, slog det Stella efter en stund. Han vill bli godkänd av henne, och därmed av mig.
Hans högerhand vilade på armstödet, två decimeter från henne, och hon krokade i sitt lillfinger i hans. Han lät diskret sin arm glida ner och höll om hela hennes hand under bordet så att inte Anna-Karin skulle se det.
”Men, stämmer det verkligen att det var på Kvantum?” frågade A-K och bytte galant samtalsämne från prisvärda vinboxar. ”Som ni träffades nu? Bara hips vips eller?”
”Jaa..” svarade Johan dröjande och kramade uppfordrande Stellas hand där under bordet. ”Hips vips. Samma dag som jag hade fest så då... Det var ju liksom lite kort att bara prata där, då när jag skulle ha fest. Så Stella kom på den.”
”Verkligen. Och sen så?” fiskade A-K ännu mer och Johan kramade ännu mer. Stella sa inget med flit, log bara mot A-K och såg i ögonvrån hur Johan väntade på att hon skulle ta över svarandet. Hon gjorde inte det.
”Ja, och sen så.. råkade Stella stöta ihop med Max på Domus och då skulle vi just kolla på en film, allihop.”
”Jaså?” Anna-Karin var inte alls nöjd än nu när det faktiskt verkade finnas massa fler gånger.
”Sen var vi väl och åt sushi efter det?” fortsatte han tveksamt. ”Det är ungefär det. Och nu är vi här. Eller hur? Stella?”
Han hade bara valt tillfällen som var i sällskap med andra eller på offfentlig plats. Smart. ”Fast jag åt ingen sushi för det var då jag började misstänka att jag var gravid, så jag tog en wok.”
”Minsann?” Anna-Karin höjde ett förvånat ögonbryn och Johan vände sig helt mot Stella. Hans blick såg ut att signalera ”ta över nu, kvinna, säg precis vad du vill, jag är ute”.
”Ungefär så, ja.” Hon ryckte på axlarna. ”Det är rätt coolt bara hela grejen. Tänk på alla ”om” som dyker upp. Om jag inte känt för att lämna Stockholm ett tag. Om Gunilla och Torbjörn åkt på sin semester en dag tidigare eller en dag senare. Om jag inte lånat en cykel och råkat hamna på Kvantum. Ja, allting. Om jag inte fått ett nytt jobb för ett år sen.”
Anna-Karin höll upp sitt tomma vinglas. ”Om jag inte druckit upp det här. Hjälp mig fixa lite juice, Stell. Johan, vad vill du ha? Fusk-öl, Cola, vin, vatten, juice?”
”Vatten.”

”Det är sant?” Anna-Karin hällde upp mer vin i sitt glas. ”Stella, hallå? Är det sant?”
”Ja.”
”Varför? Hur tänker du? Vad ska du göra med honom? Är det en hämnd på Markus?”
”Inte alls.”
”Är det en utlevd tonårsfantasi? Femton år senare, the Johan Falkman concept, du kunde inte låta bli för gamla tiders skull?”
”Nej, inte det heller.”
”Men vad då?”
”Jag vet inte. Du behöver inte fråga så mycket för jag vet inte. Det var inget planerat.”
”Nej, det är ju sällan det. Tror du Markus planerade sitt första gången?”
”A-K.”
”Sen då? Vad ska du göra sen? Har du inte tänkt på det?”
”Bara hela tiden. Fast han vet, A-K. Han vet om bröllop och Markus och allt. Och att jag åker på söndag.”
”Så det är en hämnd, och du utnyttjar honom. Otroligt bra val, Stell, riktigt moraliskt.”
”Nej. Jag skulle aldrig välja Johan om jag bara skulle hämnas. Och jag menar inte på grund av någon moralisk djäkla grund som har med rullstolar att göra.” Stella såg vädjande på Anna-Karin. ”Jag vet vad du tänker, men kan jag få ett roligt dygn och sen blir allt som vanligt igen? Det vill säga skitjobbigt. Jag lovar att jag ska tänka på framtiden och bli rationell och ansvarsfull. Imorgon. Just nu så vill jag mest. Du ser ju hur bra han är?”
”Det är exakt det jag menar.”
Stella tog en smutt-klunk av hennes vin. ”Och i Danmark så rekommenderar dom bara att kvinnor drar ner på mängden alkohol, inte att dom slutar dricka helt.”
”Vad menar du med det?”
Stella log och skakade på huvudet. ”Ingen aning. Var har du den där juicen?”

När Robban kom hem och packade ut två sovande killar vid halv nio-tiden så började Stella och Johan tacka för sig.
”Jättekul att du kom” strålade Anna-Karin till Johan. ”Verkligen.” Sen mindre strålande till Stella. ”Och du och jag, vi hörs imorgon, va? En helt ny dag att sätta tänderna i.”
”Det ser jag fram emot.” Stella log. ”Tack för middagen, och allt extra. Ovärderligt, sanna mina ord.”

”Vill du hämta cykeln eller åka hem?” frågade Johan i bilen.
”Du får bestämma. Det du tycker är bäst.”